top of page

Handlingsplan för Alkohol och droger

1. Syfte

Handlingsplan vid alkohol- och drogmissbruk är ett stöd till föreningens styrelse och medlemmar och tydliggör de olika parternas ansvar. Föreningen Beteendevetare i Lund (BiL) ansvarar endast för medlemmarnas beteende under officiella evenemang. Uppmärksammas riskbruk eller droganvändning utanför föreningslivet hos medlemmar ska BiL i största möjliga mån erbjuda stöd och hjälp. 

 

2. Roller och ansvar

Medlemmar har under BiLs evenemang medansvar att:

  • Uppmärksamma beteenden som går emot BiLs policy

  • Meddela ordförande eller annan styrelsemedlem om misstanke finns att en medlem har alkohol- eller drogproblem

  • Avstå från användning av droger

  • Förtära alkohol på ett ansvarsfullt sätt, vilket innebär att sträva efter en sund dryckeskultur samt en sund inställning till alkohol

  • Bidra till en god social miljö och delta i att bibehålla ett drogfritt klimat

 

Styrelsen har under BiLs evenemang huvudansvar att:

  • Främja den sociala miljön och ett drogfritt klimat

  • Påtala att droganvändning i alla dess former inte tolereras

  • Avstå från användning av droger

  • Förtära alkohol på ett ansvarsfullt sätt, vilket innebär att sträva efter en sund dryckeskultur samt en sund inställning till alkohol

  • Arbeta för att minska överkonsumtion av berusningsdrycker i anslutning till BiLs verksamheter

  • Uppmärksamma personer med riskbruk och missbruksproblem i BiL och hjälpa dem upprätta kontakt med externt stöd och hjälp

 

Ordförande har huvudansvar att:

  • Föreningen följer policys kring alkohol och droger

 

3. Definition av droger, alkohol, riskbruk, missbruk och beroende

Droger är sådana substanser som orsakar någon form av rus och kan leda till beroende och missbruk. Narkotika och läkemedel är exempel på olika droger. Även hälsofarliga ämnen som lim, lösningsmedel och ännu ej narkotikaklassade ämnen anses som droger. Vissa droger ordineras av läkare, men det är icke läkarordinerade läkemedel som enligt denna riktlinje definieras som droger.

 

Alkoholkonsumtion bör vara ett personligt val och bör inte ske på grund av dryckesnormer eller grupptryck. Alkoholkonsumtion kan uppstå i samband med organisationens verksamhet, och i så fall ska det ske i enlighet med denna policy samt med svensk lag. 

 

Riskbruk betyder att någon dricker så mycket alkohol att det medför en ökad risk för fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Riskbruk innehåller dock en dimension av subjektivitet, där individens uppfattning om vad som innebär en risk inte nödvändigtvis överensstämmer med omgivningens uppfattning om sagda beteende. 

 

Missbruk kan beskrivas som ett regelbundet bruk av exempelvis droger, vilket är ett bruk som ger skadeverkningar för individen, omgivningen, föreningen och samhället. Bruket kan resultera i ett beroende som leder till både fysiska och psykiska symtom. Begreppet missbruk är svårdefinierat, då det finns skillnader mellan olika droger och deras effekter. Det är därför läkarens/vårdgivarens uppgift att diagnostisera missbruk, inte styrelsen eller medlemmarna och det är ofta svårt för individen att erkänna ett missbruk.

 

Beroende är när man berusar sig så mycket att kroppen vänjer sig vid att vara påverkad och det blir svårt att klara sig utan berusningsmedlet. Ett beroende är något som successivt byggs upp. Att vara beroende innebär att man inte längre kan styra över sitt droganvändande.

 

4. Förebyggande arbete

Styrelsen har huvudansvar för att arbeta förebyggande mot droganvändning och överkonsumtion av alkohol. Exempel på faktorer som kan minska risken för detta är:

  • Uppmärksamma riskbruk och droganvändning skyndsamt

  • Under introduktionsdagarna informera de nya medlemmarna om vad som gäller i föreningen

  • Främja den sociala miljön och ett drogfritt klimat

  • Styrelsen skall vara uppmärksam på hur verksamhet och tillställningar framställs, så att föreningen inte ger uttryck av att vara styrd av alkoholförtäring

 

5. Åtgärder

Om styrelsen uppmärksammas på att användning av droger eller riskbruk förekommer  i föreningen är de skyldiga att ta situationen på allvar och handla skyndsamt. När misstankar väcks ska styrelsen följa dessa steg i utredningsprocessen. Åtgärder får inte vidtas när alkohol har konsumerats, om inte situationen absolut kräver det (mer information om detta under akuta åtgärder).  

 

1. Ge stöd

Styrelsen bör först tala med den berörda. Stöd ska omgående ges till vederbörande. Kontakt bör tas med studenthälsan och/eller alkoholmottagning för att få råd om hur de ska gå vidare. 

 

2. Akuta åtgärder

Styrelsen måste direkt ta ställning till om akuta åtgärder bör vidtas innan ytterligare åtgärder tas vid av styrelsen. Ofta kan det räcka med temporära och begränsande åtgärder som säkerställer att vederbörande inte tar ytterligare skada eller skadar andra. Exempel på sådana åtgärder är:

  • Hjälpa personen hem på ett säkert sätt

  • Se till att personen har stöd eller sällskap av någon annan tills de nyktrat till

  • Avvisa personen från evenemang ifall hotfullt eller otillåtet beteende uppvisas

3. Långsiktiga åtgärder

Om slutsatsen är att droganvändning förekommit, förtydliga för inblandade parter att Beteendevetare i Lund (BiL) ser mycket allvarligt på situationen och att det inte accepteras. Först bör en varning om avstängning utfärdas till vederbörande. Om ett otillåtet beteende upprepas förbehåller sig styrelsen rätten att stänga av berörda parter från framtida evenemang eller från föreningen. BiL stödjer den svenska narkotikapolitiken vars övergripande mål är ett narkotikafritt samhälle. Detta betyder att vid innehav, försäljning och/eller användning av narkotika under officiella BiL evenemang ska polis kontaktas. Medlem med alkohol- eller drogproblem och andra inblandade medlemmar ska stöttas av BiL och erbjudas professionell hjälp. Dokumentering ska ske löpande. Det kan vara aktuellt att BiL vidtar åtgärder som berör hela föreningen och det sociala klimatet generellt, exempelvis föreläsning kring alkohol och droger, utskick av information kring BiLs policys och andra förebyggande insatser. 

 

4. Följ upp

Följ upp de åtgärder som vidtagits senast en månad efter. Detta bör göras genom uppföljningssamtal med de inblandade samt genom att vara extra uppmärksam på det sociala klimatet. 

 

6. Om du behöver hjälp

  • Om du som medlem upplever att du inte kan reda upp situationen på egen hand ska du berätta för styrelsen eller någon annan du har förtroende för. 

  • Efter att styrelsen fått kännedom kan du som behöver hjälp förvänta dig stöd och eventuella åtgärder. 

  • Styrelsen finns här för att hjälpa sina medlemmar och alla beslut som tas av styrelsen är för medlemmarnas och föreningens bästa.

 

Kontaktuppgifter

Här kan du som känner dig utsatt hitta kontaktuppgifter till personer som kan ge råd och stöd. 

 

Studenthälsan vid Lunds universitet:

Telefonnummer: 046–222 43 77

Länk till webbtidbokning: Studenthälsans webbokning

 

Alkoholmottagningen Södertull: 

Helgeandsgatan 16, 223 54 Lund 

Tel: 046 - 16 13 66 eller 046 - 16 13 67

Erbjuder rådgivning och behandling av alkoholproblem. Besöken är sekretesskyddade och gratis. 

 

Alkoholmottagningen för ungdomar, BRUS: 

Helgeandsgatan 16, 223 54 Lund 

Tel: 046 - 16 13 79 

Telefontid: mån och tis 13.15-14.00, fre 8.30-9.15. Övriga tider finns telefonsvarare. 

Man vänder sig till ungdomar upp till 23 år och deras anhöriga. Man erbjuder rådgivning och behandling för ungdomar med bekymmer som rör alkohol. Besöken är sekretesskyddade och gratis.

 

Mottagningsenheten (för drogmissbruk):

Tel: 046-35 70 10

Besöksadress: Kristallen, Brotorget 1, Lund

Öppettider: Måndag-torsdag 8-17, fredag 8-16. Klämdagar och dag före röd dag: 8-15

Du kan även besöka öppen mottagning på Kristallen, tisdagar klockan 13-14.30

 

BiLs ordförande: 

ordforande@beteendevetareilund.se

 

Upprättat av Helena Lork (ordförande) och Matilda Edje (vice ordförande) 2020-12-22.

Reviderad av Victoria Johnsson (ordförande) och Sandra Malmborg (sekreterare) 2023-10-30.

Handlingsplan för Kränkande särbehandling

1. Syfte

Handlingsplan vid kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier är ett stöd till föreningens styrelse och medlemmar och tydliggör de olika parternas ansvar.

2. Roller och ansvar

Medlemmar har medansvar att:

  • Upptäcka och avstå från otillåtna beteenden

  • Meddela styrelsemedlem om en medlem blir utsatt eller utsätter

  • Bidra till en god social miljö och delta i aktiviteter anordnade av föreningen (BiL) för förebyggande mot otillåtna beteenden

 

Styrelsen har huvudansvar att:

  • Främja den sociala miljön samt ha gott bemötande gentemot alla i föreningen

  • Förebygga kränkande särbehandling

  • Påtala att kränkande särbehandling i alla dess former inte tolereras

  • Utreda eventuella kränkningar och vidta nödvändiga åtgärder skyndsamt

 

Ordförande har huvudansvar att:

  • Föreningen följer policys kring kränkande särbehandling

 

3. Definition av kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier

Kränkande särbehandling definierar vi som handlingar som riktas mot en eller flera personer på ett kränkande sätt. Handlingarna kan leda till ohälsa och medföra att de som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen. Exempel på kränkande särbehandling är:

  • Nedsättande, sarkastiska och/eller förlöjligande kommentarer 

  • Kränkande eller anstötliga kommentarer om exempelvis åsikter, beteenden eller utseende

  • Aggressiva utfall

  • Fysiska ingrepp i den personliga sfären

  • Systematisk utfrysning genom att person ignoreras, exempelvis exkluderas från möten, samtal och evenemang

  • Hot om våld eller andra kränkningar

  • Spridning av rykten och omdömen som undergräver en persons värdighet

 

Trakasserier definieras enligt Diskrimineringslagen (2008:567) som: ”ett uppförande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder” (DiskrL 2008:567 1 kap 4§). Uppträdandet behöver inte vara återkommande för att klassas som trakasserier.

 

Sexuella trakasserier är en form av kränkande särbehandling. Det är ett ovälkommet uppträdande av sexuell natur eller som har samband med diskrimineringsgrunden kön. Exempel på sexuella trakasserier är:

  • Ovälkommen beröring, exempelvis tafsning

  • Ovälkomna kommentarer och komplimanger

  • Ovälkomna inbjudningar och anspelningar

  • Nedsättande skämt eller jargong 

  • Förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar 

  • Hot och förnedring

 

4. Förebyggande arbete

Styrelsen har huvudansvar för att arbeta förebyggande mot kränkande särbehandling. Exempel på faktorer som kan minska risken för kränkande särbehandling är att:

  • Ta tag i destruktiva konflikter och problem skyndsamt

  • Arbeta gemensamt med bemötande och uppträdande

  • Skapa bra förutsättningar för samarbete

  • Främja likabehandling, genom att exempelvis välkomna olika åsikter och normer

  • Respektera och beakta obalansen och beroendeställningen mellan förtroendevald och medlemmar

  • Vara uppmärksam på destruktiva och otillåtna beteenden och normer

 

5. Utredningsprocess

När misstankar väcks kring kränkande särbehandling ska styrelsen följa dessa steg i utredningsprocessen.

 

1. Ge stöd

Om styrelsen uppmärksammas på att kränkande särbehandling, trakasserier eller sexuella trakasserier förekommer i föreningen är de skyldiga att ta situationen på allvar och handla skyndsamt. Stöd ska omgående ges till den som känner sig utsatt. Kontakt kan tas med studenthälsan för att få råd om hur de ska gå vidare. 

 

Styrelsen måste ta ställning till om skyddande/stoppande åtgärder bör vidtas innan den utredande fasen startas. Ofta kan det räcka med temporära och begränsande åtgärder som säkerställer att den som känner sig utsatt inte exponeras under pågående utredning.

 

2. Utred

Styrelsen bör alltid tala med den som upplever sig utsatt, och därefter göra en bedömning av huruvida ärendet närmare behöver utredas. Kontakta Anna Hjalmers Mattsson (programansvarig) ifall det behövs stöd och hjälp. Om styrelsen bedömer att det finns risk för ohälsa eller att medlemmen ställs utanför föreningens gemenskap ska styrelsen fastställa om det rör sig om kränkning, konflikt eller missförstånd. Den som utreder behöver ha objektiva samtal med alla inblandade parter för att klarlägga situationen så snart som möjligt. 

 

Utredningen ska inriktas på att förstå sammanhanget, inte att utse syndabockar. Informera om möjligheten till fackligt stöd och att ingen medverkar anonymt. Vid en anmälan där medlem eller styrelsemedlem anmäler ordförande ska en oberoende part genomföra utredningen. Förslagsvis kontaktas Anna Hjalmers Mattsson (programansvarig). 

Utredningen ska dokumenteras löpande. Dokumentationen ska innehålla förstahandsinformation, inte rykten och vara nedtecknad av styrelsen. Efter utredning ska en samlad bedömning göras av styrelsen. Om styrelsen tar anteckningar som den som känner sig utsatt har gjort, ska dessa diarieföras. Som ordförande eller styrelsemedlem kan det vara svårt att förhålla sig objektivt till problemen men de ska i största möjliga mån förbli objektiva. 

 

3. Bedöm och kommunicera

En bedömning görs utifrån det som framkommer i utredningen. Slutsatsen kommuniceras sedan till alla inblandade parter.

 

4. Åtgärda

Om slutsatsen är att kränkande särbehandling förekommit, förtydliga för inblandade parter att Beteendevetare i Lund (BiL) ser mycket allvarligt på situationen om kränkande särbehandling och att det inte accepteras. Dokumentering ska ske löpande. Erbjud inblandade medlemmar stöd från studenthälsan. Eventuellt bör en varning om avstängning utfärdas till en person som agerat otillåtet. Om ett otillåtet beteende upprepas förbehåller sig styrelsen rätten att stänga av berörda parter från framtida evenemang eller från föreningen. Avstängning kan ske direkt, utan varning, om styrelsen anser att det är lämpligt, exempelvis om medlemmen tidigare ingått ett kontrakt med föreningen där detta framgår, såsom ett fadderkontrakt vid nollning. Det kan vara aktuellt att BiL vidtar åtgärder som berör hela föreningen och det sociala klimatet generellt, exempelvis föreläsning kring jämställdhet, utskick av information kring BiLs policys och andra förebyggande insatser. 

 

5. Följ upp

Följ upp de åtgärder som vidtagits senast en månad efter. Detta bör göras genom uppföljningssamtal med de inblandade samt genom att vara extra uppmärksam på det sociala klimatet. 

 

6. Om du känner dig utsatt

  • Börja med att fundera på om det som inträffade är en kränkning, konflikt eller annat.

  • Om du upplever att du blir behandlad på ett kränkande sätt av medlemmar eller styrelsen har du rätt att kräva att det ska upphöra. Om du vill, säg ifrån till den som du upplever kränker dig. Ibland kan ett beteende vara kränkande även om avsikten inte varit att kränka. Därför är det viktigt att den som utsätter dig för kränkningarna får veta att det är ovälkommet och kan ändra sitt beteende. Be någon om stöd att göra det om det känns jobbigt. Studenthälsan finns till för alla studenter vid Lunds universitet och är ett bra stöd om det känns jobbigt. 

  • Om du som medlem upplever att du inte kan reda upp situationen på egen hand med den som du upplevt trakasserat eller kränkt dig ska du berätta för styrelsen eller någon annan du har förtroende för. 

  • För anteckningar om vad som har hänt eller sagts, av vem, när och hur det påverkade dig. Anteckningarna är ett stöd för dig när du pratar med styrelsen.

  • Efter att styrelsen fått kännedom kan du som upplever dig utsatt förvänta dig stöd, utredning och eventuella åtgärder. 

  • Om du upplever dig kränkt eller trakasserad av någon styrelsemedlem, ta då kontakt med ordföranden. Om du känner dig kränkt eller trakasserad av ordförande, ta då kontakt med någon annan styrelsemedlem.

  • Det är förbjudet att utsätta dig för repressalier (bestraffning) om du anmäler kränkande särbehandling eller trakasserier

 

Kontaktuppgifter

Här kan du som känner dig utsatt hitta kontaktuppgifter till personer som kan ge råd och stöd. 

 

Studenthälsan vid Lunds universitet:

Telefonnummer: 046–222 43 77

Länk till webbtidbokning: Studenthälsans webbokning

 

Programansvarig:

Anna Hjalmers Mattsson

073-071 93 15

anna.hjalmers_mattsson@psy.lu.se

 

BiLs ordförande: 

ordforande@beteendevetareilund.se


 

Upprättat av Helena Lork (ordförande) och Matilda Edje (vice ordförande) 2020-11-27

Reviderad av Victoria Johnsson (ordförande) och Sandra Malmborg (sekreterare) 2023-10-30

bottom of page